Vad är kreativitet på en arbetsplats?

Teresa Amabile, som forskat i ämnet kreativitet under många år, säger:

”We tend to associate creativity with the arts and to think of it as the expression of highly original ideas. Think of how Pablo Picasso reinvented the conventions of painting or how William Faulkner redefined fiction. In business, originality isn’t enough. To be creative, an idea must also be appropriate—useful and actionable. It must somehow influence the way business gets done—by improving a product, for instance, or by opening up a new way to approach a process.”

Det är alltså en myt att kreativitet oftast uppstår p.g.a. enskilda individers konstnärliga inspiration. I stället är kreativitet oftast är ett resultat av en välfungerande kreativ process. Kreativitet förutsätter både struktur och hårt arbete. Detta kan vara viktigt att ha med sig för den som vill skapa större effektivitet och arbetsglädje på sin arbetsplats.

Den kreativa arbetsprocessen

Teresa Amabile pekar på sex faktorer som behövs för att stödja den kreativa processen på en arbetsplats: ”challenge, freedom, resources, work-group features, supervisory encouragement and organizational support”. Alla dessa är värda att fördjupa sig i för den som vill lära sig mer om kreativitet (se länk i slutet av detta inlägg).

Teresa Amabile pekar också ut några faktorer som kan döda medarbetarnas kreativitet. Det här är en beskrivning utifrån ett av hennes forskningsprojekt:

“But perhaps National’s managers damaged creativity most with their approach to evaluation. They were routinely critical of new suggestions. One employee told us that he was afraid to tell his managers about some radical ideas that he had developed to grow his area of the business. The employee was wildly enthusiastic about the potential for his ideas but ultimately didn’t mention them to any of his bosses. He wondered why he should bother talking about new ideas when each one was studied for all its flaws instead of its potential. Through its actions, management had too often sent the message that any big ideas about how to change the status quo would be carefully scrutinized. Those individuals brave enough to suggest new ideas had to endure long—often nasty—meetings, replete with suspicious questions.”

Hur kan man koppla ihop lean med kreativiet?

Lean kommer från Toyota, men går utmärkt att använda på alla arbetsplatser där man har återkommande arbetsuppgifter (finns det ett flöde och en kund – en mottagaren av det värde som skapas i flödet – vinner organisationen på att arbeta lean). Även arbetsplatser som i stor utsträckning bygger på enskilda experters kunskaper och kompetens kan använda arbetssättet. I min och Isabel Runebjörks bok  Lean med hjärta och kreativitet – om autentiskt ledarskap och kommunikation beskriver vi t.ex. hur man med framgång kan arbeta standardiserat med så komplexa arbetsflöden som skapandet av internationella konferenser, vilket överensstämmer väl med forskningen jag beskrivit ovan.

Efter att ha lyssnat på Niklas Modigs föredrag med budskapet att använda hela hjärnan i förbättringsarbetet på arbetsplatserna skapade personalen denna låda för sina förbättringsförslag

Några faktorer som innebär en fördel i ett flödesinriktat standardiserat arbetssätt för kreativitet kan givet forskningen vara:

1. Lean handlar om att reducera slöserier. Ett av de klassiska slöserierna är outnyttjad kreativitet hos medarbetare (t.ex. att inte lyssna på medarbetare eller avfärda deras förslag utan analys).
2. Lean bygger på principen om ständiga förbättringar vilket uppmuntrar förbättringsförslag avseende processer. Även fokuset på en lärande organisation är positivt eftersom det bidrar till en struktur av reflektion och lärande.
3. Lean innehåller strukturerade arbetssätt genom olika leanverktyg. I vår bok skrev vi att leanverktyget ”standardisering” på ytan kunde verka ”kreativitetsdödande” men att det i själva verket är tvärtom om man jobbar med det på rätt sätt. Så här förklarade vi detta i boken:

 Standardisering handlar om att lyssna på medarbetarna, uppmärksamma och föra upp goda idéer från individuella medarbetare eller specifika verksamheter, och göra dessa till standarder för alla berörda, ibland hela organisationen. Om en idé är bra på en enhet, är den ofta bra för hela verksamheten. Det stärker självförtroendet hos medarbetare att se att de kan påverka en standard genom att föreslå en förbättring som sedan blir allmän norm. – – – Samtidigt kan standarder vara direkt skadliga om de används fel. Standarder som inte involverar medarbetares kreativitet och som inte syftar till att förbättra flödena för kunden är inte lean. Att chefer fokuserar på att kontrollera att anställda följer regler är inte heller lean. Om standarder inte tar hänsyn till människors behov – den variation som finns eftersom alla människor är olika – kan de vara kontraproduktiva och leda till stora slöserier”

Källor: Teresa Amabile  How to kill creativity samt Runebjörk och Wendleby  Lean med hjärta och kreativitet – om autentiskt ledarskap och kommunikation 

.