Jag minns ett samtal jag hade med en person från ett annat EU-land för några år sedan. Samtalet handlade om hur vi planerade internationella möten. Vi jobbade teambaserat och enligt en kreativ konferensstandard skapad med arbetsmetoder man använder i lean*.

”Jag förstår mig inte alls på er svenskar, Monika. Ni sitter i möten hela tiden”

”Vi gör det för att alla ska förstå och kunna bidra till linjen i konferensen – det blir lättare att skriva tal t.ex. om man känner till den röda tråden” svarade jag. ”Hur gör ni förresten hos er?”

”Jag skriver ett utkast på tal och skickar den till min chef och sedan vet jag inte vad som händer förrän jag får tillbaka det. Ofta med massa rättningar, som jag då gör.”

”Förstår du rättningarna? Får du feedback på varför? Ser du tråden?”

”Nej, men det gör inget. Jag slipper ju mötestiden. Det känns inte som arbete för mig, som att jag inte gör något”.

Vi fortsatte samtalet och vi lyssnade på varandras berättelser om vilka arbetssätt vi var vana vid. Frågade nyfiket varför. Samtalet blev en ögonöppnare; det var inte självklart att ökad delaktighet och teamarbete var positivt utifrån den arbetskultur hen var van vid. Vi stod inte på samma startpunkt och alltså var det inte lätt att nå varandra om vi inte tagit oss tid att reflektera tillsammans. Efter en tid började min europeiske kollega också uppskatta arbetssättet. Hade vi inte klargjort våra olika utgångspunkter hade vi sannolikt fortsatt tala förbi varandra.

Genom samtalet fick vi ledare också upp ögonen för vikten att skynda långsamt och låta kollegor från andra länder bottna i leantänket  (som organisationen arbetade efter) på sitt eget sätt. Vi insåg också vikten av att vi satte oss på skolbänken för att lära oss mer om kulturella skillnader – det visade sig vara både roligt och väl investerad tid.

Kunskap om andra kulturer hjälper i kommunikationen

Jag kom att tänka på samtalet när jag nyligen igen satte mig in i  Geert Hofstedes  berömda forskning kring betydelsen av olika nationella kulturer. En av de teorier han skapat visar kulturers uppbyggnad utifrån en bild på en lök där man kommer till kärnan genom flera lager av lök. Geert Hofstedes lök har fyra lager som inifrån och ut är: värderingar, ritualer, hjältar och symboler. Enligt Geert Hofstede kan man förändra de olika lagren genom att ändra sina sedvänjor. Värderingarna sitter djupast och är förstås svårast att påverka.

Möter du ofta människor från andra kulturer i ditt arbete – sätt dig in i Geert Hofstedes teorier! Självklart ger teorin inget absolut facit och man kan inte sätta in länders alla medborgare i samma fack. Det är en teori som visserligen är baserad på gedigen forskning men inte en absolut sanning. Det finns stora variationer även inom länder och arbetsplatser. Att skillnader i värderingar finns också inom ett land och över tid visar t.ex. resultaten av Sverigestudien.

Ändå är det viktigt att ta till sig forskning som Geert Hofstedes för att bli en lärande organisation. Forskningen hjälper oss att reflektera och förstå att beteenden och värderingar vi tar för självklara inte alls behöver vara det för andra. Bara en så enkel sak som det svenska ”duandet” som vi tycker är så självklart; i de allra flesta delar av världen är normen inte ”du” utan ”ni” i arbetsrelationer. Eller hur vi hälsar på varandra – handslag, kindpuss, en lätt kram; vad känns naturligt i olika kulturer? För att kunna förbättra sin kommunikation i möten med människor som har en annan bakgrund behöver vi tänka på att vi alla har med oss ett bagage av för oss självklara värderingar, ritualer, hjältar och symboler. Det som är självklart för oss behöver inte vara det för andra.

Att sätta sig in i motpartens behov och utgångspunkter är en viktig del i lean kommunikation. När man kommunicerar med en annan människa är den personen en kommunikativ kund (begreppet kund förklaras i ett tidigare inlägg). Sätter man sig in i den personens utgångspunkter och behov blir samtalet bättre och mötet leder till ett större värde för alla inblandade.

Internationella möten är ofta givande. Förståelsen av kulturella skillnader kan underlätta samtalen och leda till bättre resultat.