Karismatiska ledare får ofta stort utrymme i media och de ses ibland som frälsare för sin organisation. Men långt ifrån alla karismatiska ledare levererar. Och – alla som arbetat under en karismatisk ledare som inte levererar vet hur tomt det då kan kännas!  Ändå verkar det vara ett viktigt chefskriterium att vara karismatisk, något som har betydelse vid rekryteringar. Är det kanske en myt att karisma är viktigt?

Professor Ralf Stacey, som arbetat mycket med komplexiteten i organisationer och styrningen av dessa, berättar i en intressant intervju om sin syn på ledarskap. Han varnar för den idealiserade bilden av en ledare och att mycket av dagens diskussioner om ledare går ut på att hitta den perfekta ledaren. Hans fokus är istället på vad ledare gör som ledare. Det är det vardagliga slitet som definierar ledarskapet, inte den heroiska hjälten som fixar sin organisation.

Karisma – hur påverkar det?

Ralf Stacey pekar på vikten att göra. Hans ideal är inte den karismatiske hjälten som för organisationen framåt utan chefen som satsar på det vardagliga slitet. Hans tankar får mig att tänka på ett resonemang  ur Isabel Runebjörks och min bok Lean med hjärta och kreativitet – om autentiskt ledarskap och kommunikation:

Ofta pratar man om karisma som en viktig chefsegenskap, eftersom karisma kan underlätta för chefer att nå ut. Karismatiska ledare kan bli starka symboler för en idé eller en verksamhet, men det är inte nödvändigtvis de som långsiktigt bäst leder verksamheten framåt. Ska ledaren förmå skapa långsiktigt förtroende för sin organisation och för sitt ledarskap är förmågan att lyssna, samtala och bemöta ännu viktigare.

Isabel Runebjörk, som har mycket lång och gedigen erfarenhet av kommunikations- och ledarskapsfrågor, berättar också i boken om sin egna erfarenheter:

Under de år jag arbetade med strategisk kommunikation i näringslivet mötte jag en stor mängd karismatiska ledare. Det var ledare som väckte en oerhörd tilltro i mötet med sin personal eller med omvärlden i form av media, investerare och analytiker. De kunde konsten att entusiasmera, att sprida positiv energi och att övertyga om sin vision. De talade ofta om kommunikation i termer av ”budskap” – som i ”Vilket budskap ska jag framföra vid det här mötet?” eller ”Jag vill att åhörarna ska uppfatta mig så här”. Och det är inget fel i det, tvärtom. Detta var ofta lysande retoriker, som verkligen kunde leverera ett budskap så att det väckte entusiasm och optimism.

Svårigheterna kom efteråt, när verkligheten hann ikapp visionen, och medarbetare eller omvärld såg problem eller brister. Då var det inte alltid som de karismatiska ledarna kunde möta sin omvärld, kunde lyssna och kanske justera sin egen världsbild.

Det kan alltså finnas fler sidor hos karismatiska chefer som trollbinder sin publik. Tidningen Chef beskriver i en artikel vad som kan vara den karismatiske chefens mörka sida:

En karismatisk ledare tar sig in i organisationen med stor charm, personlig utstrålning och god förmåga att skapa ett säljande första intryck.

”Karismatiska ledare är duktiga på att bygga first impression och få med sig folk, så det är vanligt att de lyckas ta sig till

Finns det goda första intrycket kvar efter ett halvår? Eller känns det bara tomt?

intervjusituationer och att de i en intervju får med sig de som sitter där. När man i rekryteringsprocesser inte har bra metoder är risken större att de kommer igenom. Tyvärr är det fortfarande vanligt att man går mycket på magkänslan”, säger Emma Engebretzen, senior konsult på Assessio.

Efter ett tag visar det sig att besluten inte är så väl underbyggda, att förmågan att bygga fungerande team är bristfällig, att personen är mer intresserad av sin egen karriär än företagets framgång. De är ofta självcentrerade och dominerande och brister inte sällan i självreflektion och självkritik vilket kan få negativa följder vid till exempel utvärderingar.

Vikten att förstå sig själv

Det finns givetvis karismatiska chefer som är bra ledare, men enbart karisma räcker alltså inte. Vad är det då som egentligen betyder något, hur blir man den som leder andra i det vardagliga slitet på ett bra sätt? Professor Ralf Staceys eget svar  i intervjun är att det viktigaste för en ledare är att förstå sig själv. Detta stämmer också väl överens med tankarna i min och Isabel Runebjörks bok där vi beskriver autentiskt ledarskap. Autentiskt ledarskap  utgår ifrån ledarens egenskaper och värderingar. Det viktiga är att veta vem man är, att följa sin inre kompass. Att kunna bottna i sig själv för att kunna bottna i sin verksamhet.

I boken beskriver vi flera metoder hur man kan fördjupa sin kunskap om sig själv. En är att jobba med avgörande ögonblick som jag tidigare beskrivit i bloggen. I boken finns också flera tips om kommunikation, hur man med  lean kommunikation (som inkluderar retoriska verktyg) kan stärka sin förmåga att kommunicera relevant och använda kommunikation som ett redskap i ledarskapet. Men – för att kommunikation ska bli riktigt bra och hållbar på längre sikt måste man ta det i tre steg:

• känn dig själv
• visa vem du är och vad du vill
• engagera andra!